Fan. Kollar på vårt schema just nu inne på fronter och mår ännu sämre. Jag ser ingenting jag gillar, INGET. Ser bara stora bokstäver ångest över hela. Jag vill inte ha någonting vill bara ta bort alltihopa. Jag vet ju inte om det är vårt schema 100% men det borde ju det ungefär och det ser ut att stämma... Åååååh. Alltså för ett år sedan valde jag media för det ville jag ha. Sen var det tvunget att vara sämst och då bytade jag till musik för det tycker jag är kul och har ju haft det i 3 år innan och trivdes bra med det. Sen verkade allt så himla bra när vi testade på musik i början. Men nä sen blev allt sämre och sämre. Nu är det sämst. Vi har bytat ut alla lärare från ettan utom en som jag inte gillar som vi istället fått i två ämnen. Yäy liksom fast nä.

 

Jag vill se musiken som något kul, roligt och det bästa i världen men nu är det bara ett skolämne för mig. Jag ser det som läxa och jag gillar inte läxa eller skolan. Det är en annan sak som med media eller resturang det måste man ju se lite som "läxa" för jag vill ju lära mig hur min kamera funkar och hur man lagar mat kanske eller vad det nu är. Visst vill jag lära mig musik också men det känns som att man redan måste vara asbra och vara helt superproffs på sitt instrumment. Jag har inte ens "ett" instrumment. Jag valde piano för jag ville lära mig det inte bli någon jävla världstjärne-pianist. Det låter helt idiotiskt och så liksom "Men varför valde du musik då?" men jadu det vet inte jag heller längre. Sen om folk frågar typ "var går du? blabla" och man svarar musik med instrumment piano så borde man kunna säga "åh spela någonting" men ja jag hade ärligt talat inte kunnat spela någonting. Kan skriva så mycket mer men... nä nog bäst att sluta nu.

 

Det är inte roligt att spela piano, gitarr eller sjunga och nu ska jag göra det i 2 år till, grattis.